Sökresultat:
95 Uppsatser om Energibehov för bostäder - Sida 1 av 7
Energibehov frÄn varmvattenarmatur i bostÀder : En studie om effektivisering i  anvÀndarperspektiv
Svenska BostÀder har planerat att bygga nya studentbostÀder vid omrÄdet Albano, norr om Kungliga Tekniska Högskolan. Dessa mÄste möta nybyggnationskravet satt av Stockholms Stad med högst ett energibehov pÄ 55 kWh per Är och uppvÀrmdkvadratmeter (Stockholms stad, 2013a). För att kartlÀgga studenters behov genomfördes en enkÀtstudie för att identifiera fokusomrÄden som med eventuella ÄtgÀrder hade potential till minskat energibehov. Författarna valde att inrikta studien pÄ varmvattenanvÀndning. DÀr valdes att undersöka duschmunstycken, tidsrelevanta ÄtgÀrder sÄsom timer, och tvÀttstÀll.
Minskning av energiförbrukningen : I ett flerbostadshus frÄn miljonprogrammet
Hur förÀndras energibehovet vid orientering av byggnader efter vÀderstrecken?Detta examensarbetets syfte Àr att ta fram ett bostadsomrÄde pÄ ca 10 ha innehÄllande 70-90 bostÀder i form av tre olika smÄhustyper med ambitionen att vara sÄ energisnÄla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser pÄ befintliga bostadsomrÄden i Sverige och en omfattande energiberÀkning har gjorts. Vanliga faktorer som pÄverkar energibehovet har undersökts som tillexempel vÀderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i tvÄ olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som Àr orienterade efter tvÄ olika vÀderstreck, norr-söder respektive öster-vÀster. En energi-berÀkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.
HUR FĂRĂNDRAS ENERGIBEHOVET VID ORIENTERING AV BOSTADSOMRĂ DEN OCH BYGGNADER EFTER VĂDERSTRECKEN?
Hur förÀndras energibehovet vid orientering av byggnader efter vÀderstrecken?Detta examensarbetets syfte Àr att ta fram ett bostadsomrÄde pÄ ca 10 ha innehÄllande 70-90 bostÀder i form av tre olika smÄhustyper med ambitionen att vara sÄ energisnÄla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser pÄ befintliga bostadsomrÄden i Sverige och en omfattande energiberÀkning har gjorts. Vanliga faktorer som pÄverkar energibehovet har undersökts som tillexempel vÀderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i tvÄ olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som Àr orienterade efter tvÄ olika vÀderstreck, norr-söder respektive öster-vÀster. En energi-berÀkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.
EnergitillgÀnglighet hos en grupp kvinnliga simmare : En studie med utgÄngspunkt i The Female Athlete Triad
Bakgrund: The Female Athlete Triad Àr ett syndrom som kan drabba idrottare med ett för lÄgt energiintag i relation till en hög energiförbrukning frÄn fysisk aktivitet. Triaden bestÄr av tre komponenter, energitillgÀnglighet, menstruationsfunktion samt benhÀlsa. Idrottare som drabbas av syndromet hamnar i riskzonen för stressfrakturer och osteoporos.Syfte: Att undersöka om en grupp kvinnliga simmare intar en adekvat mÀngd energi för att möta sitt energibehov och sÀkerstÀlla en adekvat energitillgÀnglighet. Studien syftar Àven till att undersöka simmarnas livsmedelsval och undersöka en eventuell förekomst av amenorré.Metod: Studien Àr en kvantitativ studie med tvÀrsnittsdesign. 16 deltagare rekryterades frÄn tvÄ simsÀllskap genom ett bekvÀmlighetsurval, varav 12 deltagare fullföljde studien.
Utredning av vÀrmepump med fjÀrrvÀrmespets
Det hÀr Àr ett examensarbete som handlar om en fastighet som stÄr pÄ Norra Kungsgatan 37-43 som har bÄde en vÀrmepump och fjÀrrvÀrme för uppvÀrmning. VÀrmepumpen anvÀnds i första hand och fjÀrrvÀrmen anvÀnds som spets nÀr vÀrmepumpen inte rÀcker till. Detta Àr en ganska ovanlig kombination. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om detta Àr en bra lösning och om lösningen Àr lönsam. För att fÄ fram hur stort fastighetens energibehov Àr sÄ görs berÀkningar utifrÄn fjÀrrvÀrmedata frÄn tidigare Är samt en gammal vÀrmepump som Àr utbytt sedan 2011.
Ămnesintegrering pĂ„ Industriprogrammet
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.
Beslutsunderlag för biogasproduktion : TeknikkartlÀggning över biogasprocessen
SammanfattningFukt i material kan pÄverka energibehovet dels genom ökad vÀrmeledningsförmÄga hos materialet och dels genom att energi krÀvs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehÄllet i de olika ingÄende materialen i BlÄ Jungfrun och dÀrefter genom berÀkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehÄllet i materialen i BlÄ Jungfrun inte leder till en ökad vÀrmeledningsförmÄga och dÀrmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjÀlp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong krÀver energi men att den dÀremot inte har en betydande inverkan pÄ energibehovet under bruksskedet dÄ den Àr utslagen pÄ m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar ocksÄ att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 Är för att konstruktionen ska komma i jÀmvikt med omgivningen. Simuleringarna visar Àven att huvuddelen av torkningen sker under eldningssÀsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan pÄ uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid dÄ ett lÀgre vct anvÀnds. Simuleringarna i WUFI visar dÀremot att ett lÀgre vct har en mycket liten eller ingen inverkan pÄ energibehovet.
Byggfukt och energi
SammanfattningFukt i material kan pÄverka energibehovet dels genom ökad vÀrmeledningsförmÄga hos materialet och dels genom att energi krÀvs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehÄllet i de olika ingÄende materialen i BlÄ Jungfrun och dÀrefter genom berÀkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehÄllet i materialen i BlÄ Jungfrun inte leder till en ökad vÀrmeledningsförmÄga och dÀrmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjÀlp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong krÀver energi men att den dÀremot inte har en betydande inverkan pÄ energibehovet under bruksskedet dÄ den Àr utslagen pÄ m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar ocksÄ att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 Är för att konstruktionen ska komma i jÀmvikt med omgivningen. Simuleringarna visar Àven att huvuddelen av torkningen sker under eldningssÀsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan pÄ uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid dÄ ett lÀgre vct anvÀnds. Simuleringarna i WUFI visar dÀremot att ett lÀgre vct har en mycket liten eller ingen inverkan pÄ energibehovet.
Kvarteret Kajutan - frÄn lÄgenergi till plusenergi
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.
Lönsamhetsanalys för nybyggnad i passivhusutförande
SammanfattningĂstersunds rĂ€ddningstjĂ€nst Ă€r i behov av en byggnad dĂ€r brandmĂ€n ochbrandkvinnor kan byta om efter övningar. Energipriser vĂ€ntas stiga och medny teknik och kunskap gĂ„r det att bygga energisnĂ„lare hus. Rapportenundersöker dĂ€rför om det skulle vara ekonomiskt lönsamt för ĂstersundsrĂ€ddningstjĂ€nst att konstruera byggnaden i passivhusutförande medhĂ€nseende pĂ„ kostnad under en 20 Ă„rs period. Ett byggnadsförslag frĂ„nMoelven har dĂ€rför stĂ€llts mot en omarbetad modell med ett passivhus-anpassat klimatskal. Endast vĂ€ggar, vindsbjĂ€lklag, bjĂ€lklag(grundkonstruktion), fönster och dörrar har bytts ut.
Energisparande ÄtgÀrder för en villa frÄn 1960-talet
Syftet med studien Àr att öka kunskapen om energieffektivisering av en befintlig villa frÄn 1960-talet. Syftet Àr Àven att belysa nÄgra möjliga ÄtgÀrder som minskar energianvÀndningen samt undersöka om dessa ÄtgÀrder Àr ekonomiskt försvarbara. För att besvara forskningsfrÄgorna har litteraturstudier genomförts och information om villan har hÀmtats frÄn ritningar och teknisk beskrivning. HandberÀkningar har genomförts för att berÀkna U-vÀrde, transmissionsförluster, ventilationsförluster och byggnadens energibehov. Andra faktorer som pÄverkar byggnadens energibehov sÄsom köldbryggor, gratisvÀrmetillskott och grÀnstemperatur har hÀmtats frÄn tabeller och schabloner.
SmÄskalig sÀsongslagring av solenergi för uppvÀrmning av byggnader : Simulering av tÀckningsgrad och lagerutformning för lÄgenergibyggnader
Solen Àr en enorm energikÀlla med stor potential att, pÄ ett miljömÀssigt hÄllbart sÀtt, kunna bidra med energi till bland annat uppvÀrmning av lokaler och bostÀder. För att kunna förse byggnader med energi frÄn solen krÀvs att tillgÄngen pÄ energi flyttas över tid till dÄ behovet uppstÄr. Med hjÀlp av ett sÀsongslager kan solenergi frÄn sommaren lagras och anvÀndas pÄ vintern dÄ behovet av energi Àr som störst.Dagens befintliga anlÀggningar finns huvudsakligen i Europa och dÄ frÀmst i Tyskland. Dessa anlÀggningar Àr dimensionerade för energibehov större Àn 500 MWh och tÀcker ungefÀr 40-50 % av detta energibehov som bestÄr av energi till uppvÀrmning och tappvarmvatten. Hur stor del av energibehovet som tÀcks, det vill sÀga tÀckningsgraden, beror bland annat pÄ förlusterna frÄn lagret som i sin tur Àr kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager Àr desto mindre blir förlusterna dÄ förhÄllandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.
FörÀndring av klimatskal : En undersökning om vad som kan göras med en sommarstugas klimatskal för att erhÄlla en fungerande vinterbostad
I Sverige finns ungefÀr 690 000 fritidshus. Dessa tillfÀlliga bostÀder förbrukar tillsammans en stor mÀngd energi, 2,6 TWh. Om dessutom Àgare av dessa fritidshus har önskan att förÀndra dessa tillfÀlliga bostÀder till permanent beboliga byggnader, vad kan dÄ göras? Denna studie utreder vad som lÀmpligen bör göras med avseende pÄ ett hus klimatskÀrm för att i sin tur erhÄlla en konstruktion med lÀgre energibehov. Byggnadstypen som i studien utreds Àr en sommarstuga med anor frÄn 1920-talet.
Koncentrerande solfÄngare: Teoretisk modell för smÄskalig produktion
Med ett vĂ€xande energibehov och större efterfrĂ„gan pĂ„ grön kraft blir sökandet efter hĂ„llbar energi av allt större intresse i det moderna samhĂ€llet. Solkraft Ă€r en av alla lösningar. Ăven om solkraft som huvudenergikĂ€lla inte Ă€r en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov Ă€r som störst under vintern, kan solkraft pĂ„ liten nivĂ„ anvĂ€ndas som komplement. I denna rapport tas dĂ€rför en teoretisk modell fram för smĂ„skalig solenergiproduktion.I förstudien har bĂ„de termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats Ă€r paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att fĂ„ en uppfattning om hur effektiv solfĂ„ngaren Ă€r har överslagsberĂ€kningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i Ă€r en hybrid solfĂ„ngare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn Ă€r ett vakuumisolerat u-rör i koppar.
SolvÀrme eller solel för uppvÀrmning för smÄhus?
VÀrlden stÄr idag inför ett antal stora utmaningar varav en viktig handlar om att ersÀtta fossila brÀnslenmed förnybara alternativ. FN rapporterar om dystra konsekvenser för vÄrt klimat frÀmst orsakat av mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser. Tillvaratagandet av solenergi anses vara en viktig resurs i omstÀllningen mot ett mer klimatneutralt energisystem. AnvÀndningen av solel har under de senaste Ären ökat kraftigt i Sverige samtidigt som tekniken utvecklats och priserna sjunkit. AnvÀndningen av solvÀrme har dÀremot inte ökat i lika stor omfattning de senaste Ären (fÀrre antal installerade solfÄngare Är 2012 jÀmfört med Är 2011) trots att Sverige har ett stort uppvÀrmningsbehov och ett stort antal soltimmar.Detta examensarbete har i huvudsak syftat till att undersöka och jÀmföra olika solbaserade uppvÀrmningssystem ur energi, ekonomi och miljöperspektiv.